Apple slog ner den stora näven sent i fjol när de lanserade sin magiska mus. Tja, de påstod att musen var magisk. Magic Mouse är en riktig snygg och trevlig mackapär som utan tvekan har det skönaste form av scrollhjul som finns. Fast det är just det, det finns inget scrollhjul. Inte synligt i alla fall. Magic Mouse ovansida är en enda stor knapp med fingerkänslighet likt på iPhone och MacBook Pros pekplatta.

Magic Mouse har både vänster, mitten och högerklick samt ett fullt fungerande scrollhjul. Dock kan man inte peta på musen likt hur man kan på iPhone eller MacBook Pro utan man måste istället trycka ner den fysiska knappen likt på övriga möss. Det finns inte heller några sidoknappar likt på Mighty Mouse men istället löser Apple det genom att låta användaren svepa med två fingrar på toppen musen för att gå bak respektive fram i till exempel webbläsaren. Som vi är vana vid att göra på en pekplatta.

Under Magic Mouse döljer sig en laser sensor, av/på knapp samt batteriluckan. Motorn drivs av 2 stycken AA batterier och enligt Apple ska musen kunna användas under en väldigt lång tid. Varje dag. När jag skriver den här recensionen har jag använt min Magic Mouse i lite drygt 10 dagar och batteri indikatorn visar 87 %. Två svarta glidkuddar finns som gör så att musen får bra glid på vilket underlag som helst. Enligt Apple själva. Enligt mig är det något helt annat.

Min Magic Mouse glider nästan bättre på bordet än på musmattan. Jag har provat två olika musmattor varav den ena är 1,5mm tjock och den andra 4mm. På den sistnämnda får den bättre glid även fast den första lite tunnare mattan fungerar bättre rent allmänt. Nackdelen med att använda den på bordet är att bordet blir fult samt att det låter en hel del när musen far över bordet.

Det är något med glidet i Magic Mouse som gör mig något fundersam. Den glider bra, men inte fullt så bra jag önskat att den skulle göra. Min DeathAdder är ljusår före i både hastighet och precision. Att få till ett headshot med Magic Mouse i Crysis är inte möjligt på samma enkla sätt som med DeathAdder. I Photoshop är det även där knepigt att få in ett headshot.. jag menar, att få till samma precision som med DeathAdder. Eller pekplattan på MacBook Pron.

Hastigheten i Magic Mouse är helt okej, men inte perfekt. Den går att öka men det blir inte speciellt mycket bättre. Apples egna program för inställningar är väldigt begränsat. Hastigheten samt precisionen kan man inte direkt påverka nämnvärt. Ett annat program, Magic Pref, låter mig använda Magic Mouse på ett helt annat sätt med dolda funktioner. Tänker inte ta upp det i den här recensionen men det blir heller inte perfekt eller så pass mycket bättre med Magic Prefs inställningsmöjligheter.

Kort och gott är Magic Mouse en fantastisk mus på många sätt. Scrollhjulet är underbart och om du surfar mycket är Magic Mouse din bästa vän vid skrivbordet nu mer. Visst tog det lite tid att lära sig att hålla långfingret  ifrån när man gjorde vänsterklick med pekfingret. Gör man inte det så tror Magic Mouse i vissa fall att det är ett högerklick. Störande. Väldigt störande i början och jag vet inte om det bara är jag som får till högerklick lättare än vänsterklick. Eller om det är ett mjukvaruproblem. Det tar också en stund att lära var man ska klicka för att klicka rätt. Men med lite träning samt tålamod går det vägen.

Har du en bra mus redan som du trivs med som har tusen knappar och om du inte är inne i det här ”touch” grejen så är Magic Mouse inget för dig. Den har inte samma exakta precision som övriga pekdon på marknaden har. Men tillräckligt för att kunna strosa runt i datorn och ute på Internet. För allt det där andra har jag min DeathAdder och den vill jag inte återgå till när surfandet väl ska dra igång. Och jag inser det. Att surfa eller bara strosa runt som sagt är något jag gör betydligt oftare än att spela. Men scrollen alltså, den är underbar och jag hoppas Apple tar sig i kragen och ser över programvaran. Då kan betyget nog höjas.

7 av 10

Tillägg:
Magic Mouse passar inte så bra för just spel, photoshopande, 3d-arbete, headshots. Men allt annat passar den utmärkt för och den gör det så mycket bättre en någon annan mus där ute. Tvivlar på dess magi men nog allt är den fantastisk på många sätt.

Har köpt många högtalare genom åren. Flest datorhögtalare i olika modeller. Allt från 2.0 system till 2.1. Och nu har stunden kommit då ett par JBL Creature II står och pumpar loss på skrivbordet. Har hunnit lyssna under tre dagar och känner mig rätt sugen på att skriva en ny hårdvaru recension.

JBL Creature II är ett system med 2 satelliter och en baslåda. Ett så kallat 2.1 system. JBL har satsat hårt på designen i detta system och det är inget negativt alls. Då högtalarna väl är anslutna till datorn och står på skrivbordet ser allt mycket bra ut. Lade märke till en schyst detalj på satelliternas undersidor där en liten grön lampa indikerar om systemet är på eller avslaget. Läckert!

För att sänka och höja ljudet trycker man lätt med fingret på höger kanal och det fungerar så pass mycket bättre än Logitech Z-10:s touch panel att jag är tillfredsställd. För att höja basen och diskanten rör man på två rattar som sitter placerade på baslådan. Stänger av systemet gör du på en knapp som också sitter på baslådan. Då på baksidan.

Satelliterna och ljudkabeln som går till datorn (eller annan ljudkälla) är alla installerade i baslådans baksida. Själva baslådan innehåller ett 6,5″ element och satelliterna har varsitt 1,5″ element för diskant återgivning.  Satelliterna och baslådan vilar på gummifötter som ska lösa problem med vibrationer. Tycker det fungerar lite si och så faktiskt. Speciellt för baslådan som vid högre basgångar vibrerar smått i alla fall. För bästa effekt bör något placeras under baslådan.

Ljudet är inte kristallklart men heller inte så pass skärande att det är obekvämt att lyssna på musik, spela spel eller se på film. Satelliterna är bra på att återge högre toner. Kunde varit lite mer känsla och detalj i ljudbilden men sen så är heller inte systemet tänkt utesluta hemmets Hi-Fi anläggning. Musik på låg/mellan volym fungerar bäst. Gärna med diskant och bas på mitten (50 %) läget. Basen är något känslig och drar jag på lite över mittenläget så skorrar många låtar ordentligt. Drar jag å andra sidan under mellanläget försvinner nästan all bas.

Har du basen och diskanten i mittenläget så går det bra att lyssna på elektronisk musik, pop eller rock utan att det brusar eller har sig. Tänk också på att placera satelliterna med god marginal från varandra och att du vinklar dem mot dig. Elementen alltså. Baslådan får gärna stå i ett hörn så långt in som möjligt för att ge en god spridning på låga toner.

Kvalitén känns robust men det mesta går i plast tyvärr. Vikten på satelliterna är nästan löjligt. Baslådan väger inte heller så mycket, men mer än satelliterna förstås. Hade gärna sett en liknande ljuseffekt under baslådan så som på satelliterna. Det hade varit grymt.

Jag har hört bättre datorljud än hos JBL Creature II men jag har också hört sämre. Jag skulle säga att dessa ligger i linje med Logitech Z-10 system bara med aningen mer kräm i basen. Dock så är inte diskanten lika skön och mjuk och heller inte lika bra på att återge detaljer. Lyssnar du på musik vid datorn, spelar spel och ser film samt ett och annat Youtube klipp kommer du bli mer än nöjd. Tänker du ersätta familjens Hi-Fi anläggning med dessa får du nog tänka om.

I slutskedet är jag nöjd, men jag hade gärna velat ha en något rappare och stabilare bas samt klarare diskant på satelliterna.

7 av 10

Har haft min iPhone 3GS sen i fredags och har sedan dess lekt med den på alla tänkbara sätt och ställen. Till och med på toaletten fick den följa med! Jag kan efter så kort tid konstatera att det är världens bästa mobiltelefon jag håller i min hand.

iPhone 3GS (den vita 16Gb modellen) har allt jag behöver hos en mobiltelefon.. fast det tar emot när jag formar orden på det sättet. Jag vill kalla iPhonen för just iPhone. Den är så mycket mer än en mobiltelefon. Det är en underhållningsmaskin rakt igenom. Den designades för att vara just underhållande och det tycker jag den lyckas med fullständigt.

Utan att låta som en ”fanboy” till Apple så vill jag säga att jag har tidigare haft Sony Ericsson, Ericsson, Nokia, Motorola etc. Ingen av dessa telefoner väger upp till det iPhonen klarar av. Vare sig handlar om ergonomi eller funktioner. Visst, iPhonen är väldigt dyr men så får man tänka på att det är mycket telefon och underhållning inkluderat i priset. I det långa loppet är det värt pengarna.

iPhone 3GS startar och stänger av sig snabbare än sin föregångare iPhone 3G. Det är dubbelt med ram (256mb istället för 128mb) och processorn är uppskruvad ett par varv också. Program startar snabbare och när jag växlar mellan program går det fort. Ingen väntetid alls nästan.

iPhone 3GS ser precis likadan ut som föregångaren och har samma ljuva 320×480 upplösning på den mycket stora och klara pekskärmen. På tal om skärmen så tycker jag den svarar och fungerar ypperligt bra. Det har hänt då och då att jag varit för snabb med fingrarna så den inte hängt med. Fast det är knappast ett hårdvaruproblem/mjukvaruproblem utan snarare ett fingerproblem.

Batteritiden är bättre än på iPhone 3G. Mycket bättre. Gjorde ett mindre test igår kväll till idag då telefonen var 100 % uppladdad. Såg på flera Youtube klipp, lyssnade på musik, surfade med Safari, trosade runt på appstore, gled runt i iPhonen och lekte helt enkelt. Lät iPhonen sova  bredvid mig i vänteläge och på morgonen fortsatte jag med Youtube, surf och annat roligt. När batteriet var på 20 % var det ungefär 25-30 timmar sen jag laddade den fullt. Det är helt klart godkänt.

Ljudet avsevärt mycket bättre. Det är mer kräm i mina AKG 518 LE nu än tidigare. Framförallt är det basen som blivit tajtare mellan varven. Den låter inte lika ansträngd. Jag kan även dra på mer med volym vilket måste ses som en klar förbättring. iPhonens förstärkare är klart vassare så vitt jag kan höra.

Kameran är si och så. Visst tar den bra bilder i dagsljus och fokusfunktionen där man pekar på skärmen för att fokusera på ett visst objekt är rolig och aningen förbättrande. Men ärligt talat blir bilderna gropiga, gryniga och inte alls skarpa. I dagsljuset är det godkänt men inomhus med låga ljusförhållanden blir det inte så bra.

Videofunktionen är välkomnande och rolig. Kameran filmar i 30fps och att trimma videos är enklare än att trycka på play-knappen. Barnsligt roligt och jag kan tänka mig att jag kommer få användning av den.

En viktig sak att tänka på är att iTunes är nödvändigt vid installation av din iPhone. Det är där du aktiverar och synkar över musik, bilder och videos till din iPhone. För att komma åt alla de tusentals program på ”appstore” behöver du ha ett iTunes konto som du lätt skaffar dig helt gratis. Somliga upplever iTunes som dynga, jag tycker det är ett helt okej program (i alla fall på Mac OS X).

I det stora hela är iPhonen världens bästa underhållningsmaskin aka mobiltelefon. Med tilläggstjänster som Spotify blir det bara bättre. Jag valde den vita modellen men den kommer även i svart för den som tycker svart är det nya vitt. Det är en fråga om smak givetvis.

Edit 17 dec:

Efter att ha använt iPhonen ytterliggare ett par dagar kan jag konstatera att den bara blivit bättre. Nu när vi känner varandra lite bättre ser jag ännu fler positiva sidor hos den. Är försiktig med mina saker och iPhonen är inget undantag alls. Jag måste ge Apple plus i kanten som har satt på ett bättre skydd mot repor både på glaset och plasten på baksidan. Jag har haft den i fickan och tagit upp den flertalet gånger utan att repor uppstår. Den blir heller inte lika ”fettig” utan håller sig ren och fräsch utan överdriven tillsyn.

Gällande batteritiden så har jag märkt flera nya sätt att spara batteri på. Ljusstyrkan har jag nu mer inställt på automatisk (beroende på hur mörkt eller ljust det är i rummet) och viloläget är inställt på 1 minut. Det ger extra juice i batteriet vilket förstås är viktigt.

9 av 10

+ Design, Snabbheten, Aappstore,  Proppad med funktioner
- Kan ”lagga” till ibland, ingen möjlighet att byta ut Safari, måste synkronisera med iTunes.

Inledning:
Har lyssnat på mer bärbar musik än vanligt, eller musik med lurar mer än vanligt rättare sagt. Sedan köpet av AKGs 518 LE modell har jag lyssnat och lyssnat noga för att höra vad dessa ”budget” lurar går för. Faktiskt så är jag förvånad över hur pass bra det låter från just den här modellen. Som motspelare har jag mina trogna Sony MDR V700, som också dem ligger i en helt annan ljudliga.

Budget mot lyx alltså!

Komfort:
Det är viktigt med bra komfort på lurarna. Vill inte att de ska klämma för hårt om öronen efter ett kort tag och inte heller hoppa omkring på huvudet. Jag tycker AKG 518 sitter bra, klämmer inte nämnvärt mycket (visst efter 4-5 timmar drar det lite i snibbarna det måste jag medge) och sitter fast på skallen även vid ”headbanging” gör de också. Högtalarna omfamnar inte öronen likt på Sony MDR V700 utan här sitter det direkt på istället. Det fungerar bra. Ljudet stannar inne i lurarna och omgivningen störs inte. Jag störs heller inte av omgivningens babbel.

Design:
LE står för Limited Edition och jag roffade snabbt åt mig den vita modellen. Finns även i grön, lila, blå och orange. 95 % av luren är i plast. Resten går i läder på koporna och en liten bit på toppen är av metall där AKGs logga visar sig. Det är en snygg detalj på sidorna om högtalarnas utsidor med färg. Plus en AKG logga till. Hörlurarna kommer med en förstärkare plugg och en bärpåse i läder. Lurarna kan du enkelt fälla ihop. Smidigare kan det inte bli. Mycket smidigare än mina Sony MDR V700.

Ljudet:
Här är det mycket som spelar in. Inte bara ljudet utan också ljudkällan. I mitt test har jag både använt min iPod nano (gen2) och min MacBook Pro 13″.

iPoden är nämnvärt sämre vilket resulterade i en mer burkig bas och inte lika klar diskant. Lite synd, men knappast hörlurarnas fel. En del låtar fungerar bättre på iPoden. Låtar med hög bitrate har inget problem att komma till sin rätt. Men givetvis är det natt och dag mellan iPoden eller den mer ”stationära” ljudkällan som MacBook Pron är.

Blev ruskigt imponerad av basen och har inte känt en sådan djup och skön bas tidigare. Inte ens mina Sony MDR V700 lyckades pumpa på så djupt som AKG 518 LE. Det är imponerande för ett par lurar för 499 kr. Basen hålls fin samt tung utan att brusa. Diskanten och mellanregistret har heller inget problem att nå topphöjder. På MacBook Pron är det sagolikt vackert att lyssna på Tiesto, Lene Marlin, Anberlin eller Renegade Five.

På iPoden (om jag har låtar med minst 320 bitrate) så låter det bra. Men visst är det en markant skillnad från iPoden och datorn. Rekommenderar starkt att man skaffar sig en hörlursförstärkare som är mobil. Det finns en rad olika och jag har haft span på ett par som jag ska matcha ihop tillsammans med AKG lurarna. Återkommer senare i ett annat test hur det blev.

Övrigt:
Det är inget snack om saken. AKG 518 LE är en toppenlur och du kan knappast få dig ett par bättre lurar för under 500 kronor. Är du på jakt efter ett par lurar till din iPod, iPhone, Nintendo DS eller PSP är AKG 518 LE rätt lur för dig. Den är snygg, låter bra och är prisvärd så in i bomben. Det blir inte bättre än så här. – Inte för 499 kronor.

+ Komforten. Väger lite och kan vikas ihop. En så kallad DJ lur.
+ Kort sladd, bra för mobila enheter.
+ Priset.
+ Stänger ute mycket ljud – släpper inte heller in mycket ljud!
- Visst problem med iPod och andra svaga bärbara enheter. Kräver hörlursförstärkare för att komma till sin rätt.

Mitt första möte med Apples minsta tangentbord är ett kallt sådant. Tangentbordet är till största delen byggt i kall skön aluminum och tangenterna i vit plast. Denna version är utan numpad men med kabel samt beklädd med samtliga genvägsknappar vi finner på MacBook Pro till exempel. Storleken är minst sagt liten (precis lika stort som MacBook Pro 13″s tangentbord) och det ser till en början smått lustigt ut när tangentbordet väl ligger där på skrivbordet.

Skrivkänslan är precis som på MacBook Pro modellen. Alltså den skönaste skrivkänslan jag stött på. Måste dock påpeka att tangentbordet  låter aningen högre än på min MacBook Pro, fast verkligen inte i samma klass som Lycosa från Razer som praktiskt taget skrek. Jag tror anledningen till det är för tangentbordet lutar en aning men också för att tangentbordet är så pass tunt. Får nästan känslan av att jag skriver på skrivbordet. Tjockleken är knappa 5 mm, med andra ord väldigt tunt. Lutningen ger en skön behaglig skrivkänsla. Fast det är synd att Apple valt att ta bort möjligheten att anpassa lutningen efter diverse behov.

Tangentbordet gömmer två USB 2.0 portar på vänster respektive höger sida där lätt en mus eller Wacoom bräda kan anslutas. Du Strömtillförseln är inte tillräcklig för att driva tyngre enheter men en iPod nano går utmärkt att ansluta. Medföljer gör även en USB förlängare eftersom kabeln till tangentbordet är måttligt kort. Även om det är skönt att slippa trassel med för långa kablar är det skönt att en förlängningskabel ingår.

Tangentbordet kostar cirka 475kr och kommer lika snyggt paketerat som övriga Apple produkter.

+ Väldigt snyggt!
+ Skrivkänslan
+ Tar väldigt lite plats
- Ingen möjlighet att ändra lutning

Min första Mac och jag är efter nästan två veckor helt beslutad om att detta är datorn för mig. Visst, spel och tunga 3d arbeten flyter inte så bra men till detta har jag min PC. För allt utom spel och 3d grafik är den kung. Det är inte bara en dator man betalar för utan en känsla och smidighet. Ingenting är perfekt dock. Mac OSX har sina nackdelar respektive fördelar. Fast vid sidan om Windows så har Mac OSX fler fördelar.

Aldrig mer ctrl + alt + delete till exempel. Datorn kraschar inte helt oväntat eller behöver uppdatera drivrutiner titt som tätt. Visst kan en del program sluta fungera men ey det är datorer vi pratar om .

Min första 10:a i betyg på prisjakt dessutom och det säger en hel del. Jag är extremt kräsen och går igenom precis allt i betygsskalan. Kanske är det för tidigt att sätta ett betyg. Nja, jag har använt Mac OSX tidigare än för två veckor sen. Men MacBook Pron 13,3 är en underbar dator, underbar kompis, den ger mig en underbar känsla och sen har den en design som får den döde att vrida på sig.

Som sagt, du betalar för mer än en dator. Du betalar för en Mac och det är verkligen som alla säger. Det bara fungerar. Från första stund när jag bootade upp datorn tänkte jag att det vore lustigt (och lite pinsamt) om det nu skulle hänga sig. Det hände aldrig utan jag blev bemött av inloggningsrutan. Allt i sin ordning.

Hårdvaran i basmodellen tycker jag fungerar till det mesta. Vanlig surf, lätta spel, photoshop, flash och andra program jag använder dagligen fungerar hur bra som helst. Inget laggar fast och även fast jag ”bara” har 2Gb ram så flyter saker nästan bättre än i min PC där jag för tillfället har 4Gb. Är det så stor skillnad på DDR3 och DDR2?

Tangentbordet är det skönaste jag skrivit på. Någonsin. Punkt. Det behöver inte någon närmare förklaring utan testa själv så förstår du. Samma sak med musplattan. Helt underbart att scrolla genom sidor på nätet eller bläddra genom bilder. Samma funktion som i iPhonen med zoom etc. Tangentbordet har även blivit utrustad med belysning. En smart belysning dessutom som känner av hur mörkt/ljust det är i rummet. Är det för ljust (dagsljus) så kan du inte ha på belysningen. Det blir bara ett sträck över belysningssymbolen när du trycker igång den.

Batteritiden är även den helt underbar. Jag testade att köra igång flera tunga program, videos och lät datorn arbeta på ordentligt. Jag kunde efter 1 dvd film, flera youtube videos, flera timmars skrivande och chattande via MSN redovisa lite över 6 timmars batteritid. Då hade jag belysningen på skärmen någonstans vid hälften och tangentbordsbelysningen vid ungefär samma läge. Imponerande minst sagt.

Skärmen är blank men jag upplever inte det som ett problem. Ramen runt datorn reflekterar en hel del eftersom den ständigt är pianosvart men det är mer snyggt än problematiskt.

Designen i sig är enastående snygg. Datorn är som sagt helt i aluminium. En skön känsla att sätta sig vid Macbooken på morgonen då den är helt kall. Datorn i sig är helt knäpptyst. Jag har satt örat mot den flera gånger men hör ingenting. Undantag mot när det är natt, folk sover, när det knäpptyst i rummet hör jag något i datorn.. tror det är hårddisken.

Okej. Nu kommer kritiken (den lilla som finns). Datorn är endast utrustad med 2 usb portar. Det är något snålt. Hade i alla fall sett att den hade 3 eller 4. Som plåster på såret får vi en FireWire800 istället. MiniDisplay porten är framtidssäkert men jag måste ha en speciell kabel för att ansluta datorn till en extern skärm.

Slutligen en sak jag måste ge Apple en applåd för MagSafe. Helt genialt. Jag simulerade en olycka hemma med att ställa datorn på bordet och ha sladden liggande på golvet. Jag snavade på den, ganska hårt och nätsladden for iväg men Macbooken stod stadigt kvar . En bilig skadeförsäkring.

Funderar du över att köpa en MacBook Pro 13,3? Du funderar helt rätt. Du kommer att bli nöjd med ditt köp. Ingenting av det negativa i recensionen väger över för att det ska bli minuspoäng när det är så mycket annat som är positivt. Världens bästa bärbara dator.

10 av 10

Denna lur är en så kallad DJ lur från Sony av högsta kvalité och det märks på en rad punkter. Tittar vi på materialet är det i huvudsak hårdplast, läder imitation och skum under på dem 55mm stora högtalarna. Lurarna som är anpassade för DJs kan vridas i 180 grader så om du bara vill ha på dig 1 högtalare och den andra på baksidan om huvudet går det bra.

När lurarna väl sitter på huvudet finns ett mjukt skydd i mitten högst upp på lurarna som ger en skön komfort. Lurarna sitter väldigt hårt på huvudet, speciellt runt öronen. Lurarna är ett par så kallade helslutna vilket betyder att de varken släpper in eller ut något ljud (inget störande i alla fall). Du hör knappt vad folk runt omkring säger med hög volym på. Omgivning hör heller inte vad du lyssnar på om dem sitter en bit bort vilket är en stor fördel om du till exempel spelar sent på natten. Jag gjorde ett litet test där flickvännen fick gå nära med örat (2cm) när jag pumpade musik på hög volym. Hon hörde vad jag lyssnade på men borta vid cirka 1 meter hörde hon knappt något. Imponerande.

Efter ett par timmars lyssnade så känner jag av en viss irritation mot öronen just för att lurarna sitter så hårt på huvudet. Jag antar att det är något man får leva med om man nu vill att lurarna ska dämpa så här bra som V700 faktiskt gör.

V700 har fyllig bas och en klar diskant. Lurar som har för mycket av det ena sidan blir lätt tråkiga och sunkiga ur ett rent ljudmässigt perspektiv. Här har Sony fått fram en bra ballans. Detta gör att du kan använda lurarna till all sorts musik så som rock, tehcno, dance, pop, rnb eller klassiskt. Det mesta som levereras från V700 låter helt fantastiskt , bara du har bra kvalité på musiken så kommer du garanterat att inte bli besviken på hur det låter.

V700 är ett par tungdrivna lurar och därför gör sig bäst lämpade för hemmabruk eller som DJ lur (vilket just SONY MDR V-700 DJ står för). Lurarna klarar ett extremt högt tryck och för att få ut all kräm behöver du använda en bra förstärkare alt. En hörlursrigg. Att använda dem till din mp3 är ingen bra idé i grund och botten då dem slukar batteri som sjutton samt att du inte kommer få höra vad lurarna går för. Själv när jag använder dem till min ipod låter det inte alls lika bra som när jag  använder dem tillsammans med förstärkaren eller ljudkortet i datorn. Det är bättre att använda mer lättdrivna lurar som Koss porta pro till mp3 spelare.

Vill du ha ett par sjysta lurar med bra kvalité som håller och leverar en tung och skön bas med klar diskant. Då är Sony MDR V-700 DJ något för dig. Eftersom dem funnits ute ett tag lär du kunna hitta dem för runt laxen. Det som drar ner betyget är just att öronen smärtar efter ett par timmar och att lurarna liksom sköljs över av för mycket plastkänsla. Dock måste jag ge tummen upp för kvalitén som jag vet finns då jag är inne på mitt 3:e år. Bra jobbat SONY, lite mindre plast nästa gång bara .

9 av 10

Razers främsta pekdon hittills samt min favorit  och passar mig som handen i handsken. Tyvärr bara för dig som är högerhänt.

Min DeathAdder har jag haft i snart 2 år och är mycket nöjd med den. Har inte en tanke på att byta ut den då den för mig är helt perfekt. Värt och notera är att DeathAdder inte passar dig som är vänsterhänt, då designen är speciellt lämpad för högerhanden. Detta är den största och egentligen enda nackdel med DeathAdder. Annars är musen toppen på alla punkter.

DeathAdder passar dig som spelar eller sysslar med andra krävande sessioner där precisionen måste vara på topp. En infraröd sensor på 1800dpi är musens hjärta och med det får den knivskarpa drag. Razers logotyp på ryggen pulserar jämt och fint i blått ljus. Scrollhjulet lyser ständigt blått och du kan med programvaran som följer med välja om det ska lysa eller inte.

DeathAdder har blivit utrustad med två knappar på vänster sida som riktar sig främst till spelare. Du kan även använda sidoknapparna direkt i Windows eller i webbläsaren för att gå fram och bak mellan sidorna.  En funktion jag inte kan vara utan.

Greppet på DeathAdder är bland det bästa. Handen ligger perfekt om musen och jag har hela tiden ett stadigt grepp tack vare ingjutningen på vänster sida för tummen. Det ökar komforten under längre stunder framför datorn då handen liksom lägger sig helt naturligt om musen. Gummiklädseln på ryggen hindrar handen från att glida men även för ökad komfort och känsla.

På undersidan sitter glidtassar som fungerar väldigt bra, även efter mer än 1 års extrem användning. Ett tips är att använda Razers egna musmattor då Razers produkter går väldigt bra i hand med varandra. Jag har en Exact Mat tillsammans med DeathAdder vilket fungerar otroligt bra. Såklart kan du använda vilken musmatta som helst och få samma sköna känsla. Fast vill du få ut allt från DeathAdder rekommenderar jag en Razer musmatta, eller en matta för spelare (under 4 mm).

Vikten är perfekt och det känns inte jobbigt på nått sätt att använda DeathAdder flertalet timmar. Det är också skönt att slippa stoppa in en massa vikter för att anpassa just musen efter sina egna önskemål. DeathAdder har en vikt som passar majoriteten.

DeathAdder är en väldigt prisvärd mus med mycket kvalité för pengarna. Eftersom den passar hardcore spelaren lika bra som kontorsråttan kommer alla känna sig nöjda oavsett. Tråkigt bara att vänsterhänta inte kommer kunna använda den på samma sätt som vi högerhänta. Kan inte hitta något annat att anmärka på när det kommer till DeathAdder som är den perfekta musen, så vidare du här högerhänt.

9 av 10

Razers prylar har schysst design och kvalité. Lycosa är inget undantag. Hela tangentbordet känns väldigt bra men det låter mycket när jag skriver vilket drar ner betyget en smula.

Lycosa är tillför spelare och därför har Razer utrustat det med en rad smarta funktioner i form av lysande tangenter för sena natt timmar. Programmerbara tangenter, profiler, macro och touchknappar. Tangenterna är beklädda av lite gummi, vilket förhindrar glidande fingrar när svetten rinner.

Känslan när du trycker in en tangent på Lycosa är skön. Skrivkänslan är även den skön vilket är en fördel, speciellt för dem som tycker om att skriva, som jag själv. Ljudet från tangenterna däremot är är påtok för högt. Första gången jag skrev så undrade flickvännen vad jag gjorde. ”Det låter väldigt mycket, vad gör du?”,och visst är det så, Lycosa låter en hel del men det är inget som står ivägen för ett köp. Du vänjer dig. För er som undrar är det en blandning mellan laptop/höga tangenter.

Belysningen från tangenterna tycker jag är rätt mysig, speciellt på nätterna. Fast jag förstår inte hur Razer tänkt riktigt med belysningen för slår jag av den så ser jag ingenting på tangentbordet. Belysningen måste därför vara på hela tiden för att du ska se nått. Inte speciellt smart av Razer.

Där slutar det negativa och nu lämnar jag istället plats åt det positiva. Lycosa installerar du med medföljande programvara. Dock så rekommenderar jag dig att dra hem nya drivrutiner från Razers hemsida för att slippa en rad buggar, speciellt på touchknapparna. På tal om touchknapparna så används dem enbart för mediaspelaren (undantag för att stänga av/sätta på tangentbelysningen) som iTunes. Du kan enkelt justera volym, pausa, stoppa och byta låt. Det fungerar inte felfritt men överlag fungerar det väldigt bra.

Lycosa ett tangentbord för spelare fast vem som helst kan såklart använda det. Det finns några ergonomiska fördelar på Lycosa i form av handledstöd för komfort och stabilitet. Möjligheten att vinkla tangentbordet  med hjälp av fötter. Det är som sagt skönt att skriva på Lycosa och om du som jag tycker om att skriva är Lycosa perfekt för dig (undantag för ljudvolymen).

Du kan göra profiler i programvaran som medföljer som passar dig och dina behov. Här kan du också göra genvägar direkt till ett program via en kombination av exempelvis shift + p för att starta Photoshop, eller vad du nu vill.

Lycosa behöver 2 USB portar för att fungera och du får som plåster på såret 1 USB port i tangentbordet uppe till höger på framsidan, tillsammans med 1 Mic och 1 Hörlurs ingång. Tangentbordet står stadigt på skrivbordet , det glider inte runt under stressiga spelstunder (typ Crysis) vilket är positivt. Jag brukar till fördel ha fötterna nerfälda under spelstunder då dem inte ha gummi på sig, vilket Lycosa i sig har med fötterna nerfällda. Man kan fråga sig varför Razer valde att inte ha med gummi på fötterna.

7 av 10

Jag älskar ljud. Kort och gott skulle denna recension beskrivas med ordet fantastiskt. Med ett litet tillägg för frustration i små doser. Logitech Z10 bjuder på kristallklart ljud med touchknappar som lyser. Men det är inte perfekt.

Efter jag öppnat paketet med dessa svarta blanka pärlor står det fast att det är ordentlig kvalité på dessa högtalare. Dem har bra tyngd och känslan av plast är inte alltför närvarande. Högtalarna pryds av läckra detaljer i silver och en pianolackad front. Som vanligt följer det med instruktioner, kablar (varav en USB kabel och en 3,5 mm) och en putsduk med mera.
Dessa högtalare ger oss möjligheten att få helt digital ljud tack vare USB anslutningen. För er med inbyggt ljudkort är det positivt då det interna oftast är rätt dåligt. Om du mot förmodan nu inte vill använda USB kabeln går det bra att använda 3,5 mm kontakten. Precis som vi är vana vid.

Hur låter högtalarna då?
Jag måste säga att när jag lyssnade första gången på dem så blev jag mäktigt imponerad. En klar tyngd i basen fanns och mellanregistret hängde med utan problem. Diskanten känns inte ansträngd vare sig jag lyssnar på techno, dance eller rock. Högtalarna passar ihop med princip all sorts musik. Det som imponerar mest är basen som är inbyggd i den vänstra kanalen. Detta gör att vi slipper ha en stor fet baslåda under skrivbordet. Tummen upp! Jag har tidigare använt paket av kategorin 2.0 (utan baslåda) och har inte blivit lika imponerad som jag blivit av Logitech Z-10. Letar du efter ett 2.0 system är det Logitech z-10 du ska ha.

Hur fungerar högtalarna för film samt spel då?
Ja, det fungerar bra även där. Det jag kan känna är att vid höga volymer så blir basen något ansträngd och det känns lite som den vill ut ur kanalerna. Jag får nöja mig med att hålla basnivån på mitten eller strax över för att få en klar ljudbild. Diskanten däremot samt mellanregistret hänger med bättre än vad basen gör så även vid höga volymer är det inget problem. Ser du på film så behöver du inte vara rädd för brus eller andra störningar. Sitt du med popcorn skålen i knät och höj volymen. Även i spel fungerar det bra vid höga volymer. När jag testade högtalarna så spelade jag Dead Space, Crysis och Mirror’s Edge. Dead Space lever nästan enbart på ljudeffekter så här ställs det verkligen krav på högtalarna. Jag vart inte besviken. Z-10 gjorde ett mycket bra jobb att leverera en detaljrik, mäktig och närvaro i ljudet. Utan att tappa. I Mirror’s Edge hörde jag dialogerna helt naturligt. Även vindsus, stön och ljudeffekter från vapen och bakgrundsljud var närvarande samt detaljrikt. Slutligen i Crysis var jag extra kräsen på högtalarna. I Crysis är ljudbilden mycket avancerad och gör en mycket stor del av upplevelsen. Även här så imponerar Z-10. Explosioner, ljudeffekter från vapen, fotsteg, röster och musik hörs klart, skarpt och detaljerat. Det är även en otrolig kraft i basen och det kändes flera gånger som att skrivbordet skulle gå i tu när jag fick en granat vid fotknölarna. Även fast 5.1 är att föredra i film och spel så fungerar den här stereo bilden över förväntningarna. Det är klart godkänt om inte mer.

Vad har vi mer för godis?
Det finns några spännande funktioner på Z-10 som gör användandet av datorn lite roligare. Till att börja med så har den högra kanalen tryckknappar eller touchknappar på Engelska. Dessa fungerar inte så bra som jag hade hoppats på. Det gäller att inte trycka för hårt men inte heller för löst. Programvaran är något buggig och känns inte optimerad. Det är nog Z-10 största svaghet. När man väl fått in systemet i huvudet så vet man hur hårt respektive löst man ska trycka. Högtalarna har en display, även den sitter på höger kanal, som visar tiden, datum, epost, systemanvändning (processor/ram), vilken låt som spelas med mera. Det finns en även rad spel som stödjer tekniken och låter oss använda displayen som en hud. I F.E.A.R.2 ser vi hur mycket liv samt skott till pistolen du har kvar. Mycket händigt. Tyvärr så är det inte så många spel som utnyttjar detta. Andra funktioner finns. Du får möjligheten att använda högtalarna som alarm. Äggklocka? Det är bara att ställa in tiden och högtalarna spelar upp ljud när tiden gått ut. Övrigt är att du kan ändra ljusstyrkan på displayen samt om du ska bläddra manuellt eller om programmet själv ska bläddra mellan de olika ”hjälpmedlen”.

Ska jag slå till eller leta vidare?
Logitech Z-10 är verkligen ett eget system i sin egna kategori. Det finns inte några högtalare som ens liknar Z-10 på marknaden idag. Därför känns det lite unikt att sitta med ett par på skrivbordet. Priset ligger på omkring 1000 lappen och ger dig mycket ljud för pengarna. Som jag sa är basen, diskanten och mellanregistret bra och det behövs ingen extra baslåda. Därför passar högtalarna en person som vill ha det rent och snyggt på skrivbordet, men ändå ha rätten till schyst ljud med mäktig bas.Kom ihåg att du kan kräma på ordentligt oavsett om du lyssnar på rock, klassiskt, punk, techno eller metall. Logitech Z-10 gör jobbet galant. Även i spel och film får vi en ljudupplevelse som går hem hos dem flesta. För 1000 kronors klassen av just den här kalibern kan i alla fall inte jag klaga på så mycket. Vill du få skrivbordet krossat när du spelar? Vill du sitta med händerna under stolen? Då är det läge att slå till .

Betyg 8 av 10

+ Ljudbilden
+ Priset
+ Designen
+ Grymma funktioner!

- Lite väl buggig mjukvara
- Touchknapparna fungerar till och från